Nadya Golovchanova, forskare vid Örebro universitet.
Foto: Charlotte Jorlén, Afa Försäkring
Psykisk ohälsa, stress och sociala svårigheter under ungdomsåren kan ha samband med sjukskrivning och nedsatt arbetsförmåga senare i livet. Samtidigt är utvecklingen inte given. Det visar forskning vid Örebro universitet, där forskare undersöker hur hälsa och livsvillkor från barndomen påverkar arbetslivet på lång sikt.
– Vi försöker förstå hur psykisk ohälsa utvecklas över tid och hänger ihop med arbetsförmåga, säger Nadya Golovchanova, forskare vid Örebro universitet.
I forskningsprojektet ”Mental hälsa och sjukskrivning ur ett livsloppsperspektiv – en kartläggning av sambanden från barndom till pensionsåldern” studeras vilka risk- och skyddsfaktorer som kan ha betydelse för långvarig sjukfrånvaro och sjukpension.
Forskarna analyserar data från en studie där fler än 1 000 personer har följts från tio års ålder sedan 1960-talet, fram till 68 års ålder. Materialet kompletteras med intervjuer med personer som lämnat arbetslivet efter perioder av psykisk ohälsa och nedsatt arbetsförmåga.
Resultaten visar att olika erfarenheter under uppväxten kan hänga samman med skilda utfall i arbetslivet. Ökad skolfrånvaro, självrapporterad smärta och stress samt flera samtidiga riskfaktorer under ungdomsåren har kopplingar till en högre risk för sjukpension. Problem i relationer med jämnåriga har i stället samband med långvarig sjukfrånvaro och smärta i vuxen ålder.
Forskarna betonar dock att sambanden inte innebär att svårigheter tidigt i livet automatiskt leder till problem senare. Personer med utsatta uppväxtvillkor kan också få ett fungerande och hållbart arbetsliv.
Även skyddande faktorer ingår i studien. Enligt analyserna har personer som växer upp under socioekonomiskt gynnsamma förhållanden lägre risk för psykisk ohälsa, sjukskrivning och sjukpension i vuxen ålder. En del av sambandet kan förklaras av att de i genomsnitt når längre i utbildningssystemet.
Intervjuerna bidrar samtidigt med kunskap om vad som händer när arbetsförmågan väl går förlorad. De preliminära resultaten pekar på att sjukdom kan påverka människors identitet och att stöd från omgivningen har betydelse för återhämtning och återgång till arbetslivet.
– Arbetsförmåga framstår i våra preliminära analyser som relationell till sin natur snarare än individuell, säger Nadya Golovchanova.
Projektet kan få betydelse för både förebyggande insatser och arbetslivsinriktad rehabilitering. Forskarna pekar på värdet av att uppmärksamma tidiga livserfarenheter och stärka det sociala stödet, såväl på arbetsplatsen som utanför. Målet är att öka förståelsen för varför vissa drabbas av långvarig arbetsoförmåga och vilka faktorer som kan bidra till återhämtning.
