Trots att dagens fotboll präglas av miljardaffärer, global publik och teknologiska hjälpmedel, vilar sporten fortfarande på värderingar som formades för över hundra år sedan. Idealen om disciplin, självkontroll och återhållsamhet lever kvar både på elitnivå och i barnfotbollen.
Det menar Dominik Döllinger, forskare i sociologi vid Örebro universitet. Enligt honom är det tydligt att fotbollens historiska rötter fortfarande påverkar hur spelet utövas och uppfattas.
– Idealet är att inte tappa huvudet. Du får visa känslor, men inte gå över gränsen, säger han och pekar på hur topptränare som Pep Guardiola reagerar starkt när spelare protesterar mot domslut och drar på sig onödiga varningar.
När fotbollens regelverk började ta form i England under 1800-talet var syftet långt ifrån att skapa den publiksport vi känner idag. I stället utvecklades sporten på elitskolor som ett verktyg för att fostra unga män till ett liv inom administration, affärsliv och offentlig tjänst. Kyrkan spelade också en central roll i denna utveckling och var med och grundade flera klassiska klubbar, däribland Aston Villa och Everton. Fotbollen blev ett sätt att träna disciplin, moral och kroppslig kontroll, egenskaper som ansågs nödvändiga i det framväxande industrisamhället.
Döllinger beskriver denna utveckling med begreppet ”asketisk atleticism”. Det handlar om hur en tidigare våldsam och oreglerad lek gradvis omvandlades till en strukturerad sport med tydliga regler och normer.
Tidiga former av fotboll spelades ofta på gator och öppna fält och kunde vara både brutala och oorganiserade. Men i takt med att sporten institutionaliserades skapades organisationer, regelverk och tävlingsformer. Samtidigt växte fotbollen snabbt som publiksport, särskilt inom arbetarklassen, och professionaliseringen tog fart.
I dag lockar seriestarter som Allsvenskan och Damallsvenskan hundratusentals åskådare både på plats och via skärmar. Men trots kommersialiseringen finns de gamla idealen kvar i spelets kärna.
Intressant nog är det kanske inom barn- och ungdomsfotbollen som de historiska idealen syns tydligast idag. Där betonas fortfarande vikten av fair play, respekt och återhållsamhet.
– Det ska inte vara avgörande att vinna, och man ska inte provocera motståndare genom att fira överdrivet. Fokus ligger på att lära sig spelet och dess regler, säger Döllinger, som själv tränar ett ungdomslag.
Här blir kopplingen till den ”asketiska atleticismen” särskilt tydlig, en form av fotboll där disciplin och kontroll står i centrum snarare än resultat.
Döllinger, som själv har en bakgrund inom elitfotboll och erfarenhet från den tyska fotbollsmiljön, ser tydliga paralleller mellan Sverige och Tyskland.
I båda länderna är klubbarna medlemsstyrda och engagemanget från supportrar starkt. I Tyskland är fotbollen dessutom en av samhällets mest centrala institutioner, jämförbar med kyrkan, särskilt utanför storstäderna.
Text: Redaktionen/Pressmeddelande
Foto: Jerry Gray
Bildtext: Dominik Döllinger är forskare i sociologi vid Örebro universitet samt tidigare elitfotbollspelare i Tyskland.
