Pantbanken Sverige är en av Nordens äldsta pantbanker och bildades under namnet AB för Varubelåning. Verksamheten startades av Johan Alfred Jansson i Stockholm 1866. Idag finns det en lång rad pantbanker i Sverige, samt några i Finland och Norge. Det finns även en digital pantbank och sedan någon månad tillbaka en på Kungsgatan i Örebro.
Alfred Jansson öppnade från början ett skomakeri. Men i ena änden, bakom ett draperi bedrev han även låneverksamhet. Det gick så bra med sidoverksamheten att han snart därefter bestämde sig för att lämna skomakaryrket, hitta större lokaler, och bedriva sin låneverksamhet på heltid. Den 14:e november 1866 flyttade J.A Jansson in i lokaler på Östermalm. Det dröjde inte lång tid innan hans verksamhet även växte ur dessa lokaler. Han gjorde då ett förvärv av en lokal på Storgatan 8 där företaget fortfarande finns kvar.
I Örebro så är det Kungsgatan som gäller sedan någon knapp månad tillbaka. Jag gör ett besök i butiken en fin solig men lugn måndagsmorgon. Kontorschefen Henrik Honk samt den seniora värderingsmannen Mats Holmbäck tar emot mig. Man märker att säkerhetsaspekten är av högsta vikt då jag behöver ta mig igenom tre låsta dörrar för att sedan skriva in mig.
Vad är en pantbank tänkte jag när jag gick dit? Man kan pantasätta sina saker och låna pengar, det hör man ju på namnet. Men kan man sälja och köpa? Eller hur fungerar det? Det första jag tänker på är att guld och silverpriset är otroligt högt.
Märker ni det?
Henrik: Vi märker av det väldigt mycket. Folk har blivit mer medvetna om priset och det säljs stora mängder. Plötsligt är arveguldet värt jättemycket.
Mats: Men 90 procent är ändå lånekunder, det är cirka 8-10 procent som vill sälja. Och de som belånar de vet ju att det är ett reservkapital. Idag har många inget sparkapital så om till exempel bilen går sönder mitt i månaden då kan man gå till pantbanken och belåna ett armband, laga bilen och när lönen kommer så hämtar man ut armbandet igen. Så är grundtanken att verksamheten ska fungera.
Hur länge får det ligga innan man ska hämta ut det?
Mats: Det får ligga i sex månader utan att du behöver betala ränta. Sedan kan det ligga kvar med ränta och vi berättar för kunden att det är bra om de betalar räntan varje månad för annars finns risken att det byggs på rejält om man lånat en lite större summa. Man kan förstås även amortera på lånet.
Henrik: Vi har förvisso inget amorteringskrav utan det handlar mer om att hålla det levande och betala räntan. Men man kan även uppmuntra till att betala en slant för att få ner räntan så det blir lättare att hämta ut det senare.
Både Henrik och Mats betonar att de försöker guida sina kunder och de vill inte att man ska känna sig rädd att höra av sig och föra en dialog om man har funderingar eller om något blivit fel. Det ska inte kännas jobbigt eller konstigt att besöka pantbanken.
Mats: I praktiken så lånar kunden av sig själv. Om de inte kan betala så går vi aldrig till Kronofogden utan det värsta som händer är att vi säljer deras vara. Men även där har kunden ett skydd. Om vi säljer varan med ett överskott av våra kostnader så tillfaller överskottet kunden.
Henrik: Vår ambition är inte att det ska säljas på auktion utan vi vill att kunden har kvar sitt guld eller vilka varor det nu är. Vi gör vad vi kan för att inte behöva sälja varan. Men ibland når man en gräns och då säljs varan.
Men ni är även en sorts butik förstår jag?
Henrik: Ja, vi har jättemycket varor som vi säljer både här i butik men även på vår webbshop. Andra hands handeln har blivit stor och dyr och medvetna köpare vet att vi till exempel ligger på 40-50 procent av guldsmedspriserna, avslutar Henrik innan jag tar mig ut genom de tre dörrarna igen.
