Det lackar obönhörligt mot jul. Just därför råder det en ytterst febril verksamhet i tomtens verkstad. Örebro Läns Tidning har varit på besök och pratat med ansvarig verkstadschef om vad som händer. Egentligen…
Exakt var tomtens verkstad finns stationerad någonstans får vi av säkerhetsskäl inte uppge. Men redaktionen för Örebro Läns Tidning har varit på besök och så mycket kan vi avslöja att verkstaden INTE ligger i Finland och i närheten av staden Rovaniemi. Eller vid Nordpolen för den delen…
Efter diverse strapatser innefattande flyg, tåg, buss, snöskoter och längdskidor för att nå vårt slutmål och destination, så var vi framme.
Tomtemor hälsade välkommen med både nybakade pepparkakor, varm glögg och gräddig risgrynsgröt. Även självaste Tomten i egen hög och fryntlig person passade på att skaka hand innan han begav sig tillbaka till kontoret muttrandes något om att ”läsa barnens önskelistor”.
Efter en guidning runt i herr och fru Tomtens boning av fru Tomte själv var det så dags att besöka den omtalade och beryktade verkstaden.
– Jaha, är det ni som ska guidas? Kom ihåg att fotografering inte är tillåten, säger Benny Alv, verkstadschef, när vi efter en synnerligen rigorös säkerhetskontroll blir insläppta i Tomtens verkstad.
Ja, verkstad och verkstad, kalla det gärna för fabrik modell något större. Här pratar vi ett par, tio tusentals kvadratmeter i ett antal våningar. Det som, så att säga, syns ovan jord är bara en ytterst liten bråkdel av vad som gömmer sig under själva markytan. Ingången ser ut som en rödmålad stuga med vita knutar, men det är bara första säkerhetspassagen innan fabriken. Fabriken i sig är en ytterst hypermodern skapelse som till stora delar är helt automatiserad och även robotiserad.
– För att få ett jobb här är det närmast ett måste att ha genomgått en utbildning vid Tomtén universitetet, påpekar Benny.
Själv har Benny studerat det treåriga alvprogrammet i automatiserad datastyrning vilket i klartext innebär programmering av robotstyrd lagerhållning. Under hela vårt besök far det robotar fram och tillbaka mellan de olika produktionslinorna och lagret med olika produkter som verkstaden producerar. Här pratar vi produkter som tillverkas för både små och stora.
– Vi var väldigt tidiga med att implementera AI i vårt arbete här i Tomtens verkstad. Jag skulle nog vilja påstå att vi var bland de första i hela världen att införa det i vårt dagliga arbete.
En siren ljuder över hela fabriken. Det är dags för den dagliga grötpausen för förmiddagsskiftet. Alver från alla delar av fabriken strömmar mot den gemensamma matsalen där skålen med risgrynsgröt väntar. De automatiserade robotarna fortsätter dock sitt arbete utan uppehåll.
Men en grupp alver har samlats utanför matsalen och en bit ut på golvet innan ingången och de deltar inte i grötmåltiden. Jag och fotografen går fram för att ställa några frågor.
Hej! Vad gör ni?
Den äldste alven med något gråsprängt skägg tittar alvarligt på oss.
– Vi kan inte prata här, säger han viskande, samtidigt som han trycker en papperslapp i min hand.
I samma ögonblick dyker Benny upp. Gruppen med de andra alverna skingras i princip omedelbart.
– Det finns risgrynsgröt till både dig och fotografen i matsalen om ni vill ha. Jag hoppas ni vill göra oss sällskap.
Jag knycklar snabbt ner papperslappen i en av byxfickorna.
Väl inne i matsalen sätter vi oss vid ett av de många borden. Matsalen är full av alver som ivrigt tar del av den risgrynsgröt som serveras som pausmåltid.
– Jaha, vad ville Billy?
Benny tittar barskt på oss och utan att invänta något svar fortsätter han:
– Det finns alver här på fabriken som inte gillar all modernisering och de skulle helst av allt vilja återgå till hur det en gång var. Det vill säga att återgå till att tillverka allt för hand och… med kvalitet. Idag är i princip hela produktionen automatiserad och robotstyrd. Det ni sett hittills är bara en liten liten del av all tillverkning. Det som förr tillverkades av trä görs idag i princip helt av plast och olika kompositmaterial.
Eter avslutad grötpaus blir det mer guidning av fabriken och vad som tillverkas. Det är sannerligen en imponerande ”verkstad” Tomten har till sitt förfogande. Leksaker, verktyg, kläder, spel… allt formligen spottas ur maskinerna med en rasade fart. Lika snabbt som de tillverkande maskinerna får ur sig de färdiga produkterna – lika snabbt forslas allt in till lagret för vidare sortering i väntan på transport.
Ett illskrik skär genom ljudet från maskinerna och ett produktionsband stannar omedelbart. Lika snabbt som arbete avstannat ansluter fyra vitklädda alver i något som ser ut som en ambulans i miniatyrformat.
– För er säkerhet måste vi avlägsna oss härifrån. Nu på en gång. Ursäkta obehaget.
Benny nästan föser oss från platsen.
Efter bara några minuter ser vi hur den lilla ambulansen passerar oss i full fart med ljussirener påslagna.
– Jag tror vi måste avsluta vår rundvandring, mina vänner. Allt med tanke på er säkerhet.
Jag och fotografen forslas med expressfart upp till markytan igen. Denna gång utan att passera de rigorösa säkerhetskontrollerna vi genomgick innan vi släpptes in i verkstaden.
Efter att kort avtackande av både Tomtemor och Tomten befann vi oss på hemresa när jag mindes Billys papperslapp. Den bestod av ett telefonnummer…
– Du, vi måste ringa, säger jag till fotografen som nickar instämmande.
Efter några korta signaler svara det i andra änden av telefonlinjen.
– Billy…
Ja, hej, det är jag journalisten som du gav en lapp med ditt telefonnummer.
– Aaa, bra att du ringde. Efter olyckan är allt avstängt och vi som arbetade hemskickade.
Vad hände?
– Det var en alv som fastnade i en av maskinerna.
Gick det bra?
– Nej… säkerheten här är på absolut lägsta nivå ska du veta. Allt för att spara pengar. Tomten avskyr allt sådant och Alvernas fackförbund är portförbjudna av honom. Vi alver är mer eller mindre livegna och skulle någon mista jobbet är chansen väldigt väldigt liten att hitta något annat att göra. Vänta…
Det knastrar till och sedan bryts samtalet. Fler försök att nå Billy misslyckas och efter några gånger säger en automatisk röst att telefonnumret upphört…
Det är med en något märklig känsla vi lämnar Tomten och hans verkstad för att fira Julen som är i antågande.
